Vadå, det är bara att ragga?!
Har du någonsin fått en fråga som har fått dig känna dig mer ensam än någonsin? Känna att tårarna bränner bakom ögonlocken men du vet att du får inte börja gråta för att du ensam?
Att få höra att det inte alls är så svårt att få någon, att få höra att det är bara att gå fram, att det är bara göra såhär och att det är lätt, det är ju rent skitsnack.
Trust me, jag har hållt på i många år och jag lovar att det är inte alls lätt. Det är inte alls att bara att gå fram, det är inte alls att bara få någon, jag blir så trött.
Fick sitta igår vid middagen och höra att det är inte alls svårt och jag förstår inte Hanna att du inte vågar eller inte kan, vad är det värsta som kan hända liksom? Det värsta som kan hända är precis det som har hänt alla andra dom resterande gångerna som har gjort att mig självförtroende har sjunkigt ner till den lägsta nivån någonsin.
Det låter ganska starkt men för mig är det typ så.
För killar går det utan problem att gå fram och säga vad man vill och om man blir nobbad så är det lugnt för att det är bara att gå till nästa för att få napp eftersom vi tjejer är mer desperata än ni killar.
Dom snygga tjejer går det ju också utan problem. Tjejerna med bröst, rumpa och det paket som killar letar efter. Det är lugnt för dom för att dom vet att bakom nästa hörn så står en kille så gärna skulle vilja ha henne.
Men hur är det då men dom tjejerna som står med ett sjävlförtroende som är i botten och inte har det som killarna leter efter, utan bara kanske en underbar personligthet men det får inte killen/killarna se förens dom är kommit bakom den muren som tjejen sätter upp för att hon inte kan vara sig själv för då kanske inte killen kommer vara intreserade vilket han inte är innan heller för hon är bara en tjej som står i bakgrund för hon vågar inte visa sitt rätt jag.
Har jag rätt?